Nr 19

Nekob

Jan Henrik Swahn

Jan Henrik Swahns tolfte roman, Nekob, är berättelsen om kyrkvakt­mästarsonen Gunnar Mellberg från Söderhamn som blir idrottsman och reser ut i världen. Han gifter sig med sin stora kärlek Anna från Alexandria, tränar egyptiska OS-landslaget i friidrott och tjänstgör som ­Göteborgs-Postens korrespondent i revolutionens Teheran och bor större delen av sitt liv i Aten. Han stora dröm är att bli klar med sin stora roman, Nekob.

Med hjälp av dagböcker, brev och stora portioner av Jan Henriks Swahns ­fantasi, berättarglädje och känsla för stil, växer den spännande, humoristiska och stundtals sorgliga historien om huvudpersonen Gunnars liv fram.

Jan Henrik Swahn är född 1959. Förutom författare är han översättare från polska, grekiska, franska, danska, arabiska. Han debuterade med romanen Jag kan stoppa ett hav 1986 och är känd för sina inträngande och kärleksfulla skildringar av udda människor med rika inre liv som hamnat lite vid sidan av. Hans roman Vandrarna, 2000, nominerades till Augustpriset. Han har bland annat tilldelats Göteborgs-Postens litteraturpris och Samfundet De nios särskilda pris. Bland översättningarna finns polska Olga Tokarczuks verk Jakobsböckerna som 2017 belönades med Kulturhuset Stadsteaterns första internationella författarpris, som går till både författaren och översättaren.

Titel: Nekob
Författare: Jan Henrik Swahn (Läs mer)
Förlag: 10TAL Bok
Utgivningsår: 2017
Antal sidor: 320
ISBN: 978-91-87838-08-8

Press: Omslagsbild 

Beställ

”Jan Henrik Swahn hanterar sitt material väl, precis i sin språkbehandling, en lågmält tvistad stil, en väl avvägd distans till sitt subjekt.”
— Jenny Aschenbrenner i Svenska Dagbladet

”En märklig roman som formar ett mystiskt äreminne över en osannolik existens.”
— Niklas Qvarnström i Sydsvenskan

”Jan Henrik Swahns enastående förmåga att arbeta med språket är välkänd och den ger han återigen prov på i NEKOB”
— Marta Ronne i Upsala Nya Tidning

”Från den isolerade tillvaron som utlandssvensk i Riyadh på sextiotalet till en restaurang där de radikala studenterna träffas i militärjuntans Aten, till ett nästan utrymt hotell för utländska journalister under revolutionen i Teheran: var och en av de miljöerna är skildrad med lätt och precis hand och med ett öga för den absurda detaljen.”
— Jesper Högström i Dagens Nyheter