Nr 9

Jag äter mig själv som ljung

Olga Ravn

Olga Ravn skri­ver i sin debut­bok Jag äter mig själv som ljung. Flicksinne om sin läng­tan att vara till bortom det sex­u­a­li­se­rade, om krop­pen som en skå­deplats för pri­vata och offi­ci­ella drag­kraf­ter. Hon fick ett stort erkän­nande för sitt musi­ka­liska språk, sin djärv­het och ori­gi­na­li­tet när boken gavs ut i Danmark 2012. Över­sätt­ningen är gjord av för­fat­ta­ren Jan Henrik Swahn.

När jag läser Olga Ravns första bok är det som att vis­tas helt nära, rent av smit­tas, av ett inten­si­fi­e­rat tän­kande. Rytmiskt, fysiskt, högt­fly­gande. Sjungande, pul­se­rande, oav­slu­tat, ömt och hårt.  — Ur Jenny Tunedals efterord

Titel: Jag äter mig själv som ljung. Flicksinne
Författare: Olga Ravn
Över­sät­tare: Jan Henrik Swahn
Efterord: Jenny Tunedal
Utgivningsår: 2013
Antal sidor: 96
ISBN: 9789197811385

”Fruktansvärd och oemot­stånd­lig läs­ning […] Jan Henrik Swahn har över­satt för 10TAL Bok. Och allti­hop läm­nar mig helt utmat­tat impo­ne­rad och upplivad.”
— 
Lena Köster i Uppsala Nya Tidning 

”Ravn vän­der blic­ken inåt och under­sö­ker hur det är att vara kropp. Med sitt stilla ton­läge som påmin­ner om Matilda Södergrans skräck­ro­man­tiska kropps­våld tema­ti­se­rar också Ravn frå­gor om sex­u­a­li­tet, tvång och makt.”
— Oscar Rossi i Göteborgs-Posten 10 janu­ari 2014

”Ravn tycks sträva efter att göra kött av ord, genom att upp­häva språ­kets regle­rande och nor­me­rande våld. Ett våld vi föds in i, och som berät­tar för oss om per­so­nerna vi är, könen vi är – skin­nen och krop­parna vi är.”
— Victor Malm i Sydsvenskan

”Danska Olga Ravn låter för­tap­pade flic­kor insnärjda i kitsch och rosa raseri omskapa verk­lig­he­ten och krop­pen med en språk­lig fre­nesi som omöj­lig­gör pro­tes­ter.”
— Aase Berg väl­jer årets böc­ker i Dagens Nyheter 

”Jag äter mig själv som ljung är pro­vo­ce­rande och utma­nande poesi, insi­ste­rande och ofta direkt obe­kväm.”
— Josefin Holmström i Svenska Dagbladet

”Det är starkt och det är myc­ket bra.”
— Yrla Dentén i Bibliotekstjänst

”Dikterna stel­nar ald­rig i vanan, utan hit­tar fram till något nytt, det som väc­ker all dvala och slent­rian.”
— Björn Kohlström i Bernur